Att hantera en arvstvist

När uppstår en arvstvist? Lagen är i allmänhet mycket tydlig när det gäller vem som ärver en avliden person. En arvstvist kan ändå uppstå av olika anledningar.

Vad är en arvstvist och hur uppstår en sådan? Hur hanterar och löser man en arvstvist? Vem bestämmer vilka som ärver vad och hur mycket? I lagboken finns en klar och tydlig information om hur det går till att ärva och vilka personer som är berättigade till en avliden persons kvarlämnade tillgångar. Ändå uppstår tvistemål som är stressande och ledsamma för efterlevande. Inte sällan leder en arvstvist till en långdragen juridisk process.

Arvsrätt är annars tämligen okomplicerad. Anhöriga ärver och ett testamente kan inte ändra på tågordningen i de fall som den avlidna har barn. Barn ärver alltid sina föräldrar. Äkta makar ärver alltid varandra. Ett skrivet testamente kan specificera föremål som ska ärvas av olika personer och gåvor som ska skänkas till organisationer eller individer. Problemen uppstår om någon anser sig ha rätt till del av ett arv.

En arvstvist kräver utredning och hjälp av kunniga jurister

Förutsatt att alla arvingar är kända och kontaktade bör inte en arvstvist alls kunna uppstå eftersom lagen är klar. Ett testamente kan förstås komplicera saken betydligt och göra att saken behöver utredas ordentligt. Efter det att någon avlidit ska man inom tre månaders tid upprätta en bouppteckning. Den måste innehålla alla tillgångar och skulder i dödsboet. Då denna är gjord kan arvet fördelas efter lag och testamente.

Den hjälp man som nämnd och legitim arvinge kan få i de fall en arvstvist uppstått är ovärderlig. Det kan vara mycket tungt att handskas med både en nära anhörigs död och det faktum att andra personer anser sig ha rätt till del av arvet det handlar om. Med en trygg och erfaren jurist vid sin sida kan man faktiskt reda ut och avsluta en trist arvstvist.

Då har man rätt till ett målsägandebiträde

Som brottsoffer och målsägande kan man behöva hjälp av en advokat för att försäkra att man får sina rättigheter tillvaratagna i domstolen. Ett målsägandebiträde bekostas alltid av staten.

Man har vanligtvis rätt till ett målsägandebiträde då man har blivit utsatt för brott som kan leda till fängelse för förövaren. Vanligtvis rör det sig om sexualbrott, misshandel, hatbrott, rån eller andra brott som vanligtvis ger fängelse. Man får tyvärr inte per automatik ett målsägandebiträde utan domstolen måste först fatta beslut om detta. Det är också domstolen som utser målsägandebiträdet och man har möjlighet att själv önska vilken advokat man vill ska företräda en. Då en rättsprocess ofta är väldigt jobbig och ibland även uppslitande är det viktigt att man har ett målsägandebiträde som man trivs med och där man känner att man får det stöd som man behöver.

Få hjälp med skadeståndsanspråk

Ett målsägandebiträde kan sitta med vid eventuella polisförhör och även ta tillvarata målsägandens intressen. Det kan eventuellt handla om skadeståndsanspråk och kontaktförbud etc. Målsägandebiträdet för även den brottsutsattes talan i själva rättegången och verkar också som stöd genom hela processen före rättegången. Man kan själv vända sig direkt till en advokatbyrå om en förfrågan om målsägandebiträde. På de olika advokatbyråernas hemsidor kan man se vilka olika typer av rättsområde som de arbetar inom som exempelvis vårdnadstvist, våldsbrott, hedersbrott, sexualbrott etc. Då staten inte alltid ersätter målsägandebiträdets resor utan endast arbetstiden, kan det vara bra att välja en advokat inte allt för långt borta.